Uttrycket härstammar från 1970-talet då den amerikanske psykologen Herbert Freudenberger använde det för att förklara konsekvenserna av allvarlig stress som framförallt är kopplat till sociala yrken. Nuförtiden förekommer ordet “utbrändhet” i flera olika yrken och åldrar. I Världshälsoorganisationens (WHO) 11:e upplaga av International Classification of Diseases finns utbrändhet definierat.
Den psykiska hälsans omfattning
Eftersom utbrändhet präglas av flera olika symptom skapas en rad komplexa problem: det är svårt att fastställa en enskild orsak till tillståndet – och leder till att många i omgivningen påverkas samtidigt som andra inte blir informerade om det. I ett jobbsammanhang kan konsekvenserna bli att majoriteten av de som är drabbade på arbetsplatsen inte ber om hjälp. Dels för att de inte känner till varningssignalerna – eller helt enkelt inte vågar be om hjälp på grund av en rad olika anledningar.
Jobbet har visat sig ha en stor betydelse för en persons välmående. Närmare 42% av medarbetarna på en arbetsplats har lidit av jobbrelaterad stress eller problem med den mentala hälsan. Stresstolerans varierar från person till person vilket betyder att vissa kan vara mer stressbenägna jämfört med andra. Utbrändhetens allvarlighetsgrad och hur den påverkar arbetsinsatsen är också en kritisk faktor. Det finns inga konkreta siffror på hur ofta utbrändhet förekommer på europeiska arbetsplatser, men nordiska studier visar på att allvarlig utbrändhet förekommer mellan 2-7%.
Ta hand om anställda och förhindra utbrända medarbetare
Vem bryr sig om utbrända medarbetare?
Utbrändhet erkänns som en yrkesskada i endast 39% av länderna i Europa och ännu färre statliga system ger möjligheten att kompensera de som fått diagnosen. Hur som helst har EU-parlamentet börjat förstå följden av hur den psykiska arbetsmiljön på verkar hälsan. Detta har lett till att nya system har införts för att samla in data för att kunna vidta åtgärder som motverkar stress på arbetsplatsen.
En fråga kvarstår fortfarande: Vem är ansvarig för att motverka stressrelaterad ohälsa: Regeringen? Arbetsgivarna? Samhället? Eller själva medarbetarna? Svaret på denna fråga kan vara komplicerad eller enkel: Alla har ett ansvar för att bekämpa utbrändhet på arbetsplatsen. För att vara en bra arbetsplats är det bra att ha en hållbar policy för medarbetarengagemang.
En förlust för både hälsa och företag
Det har blivit självklart att stress, eller sämre psykiskt välmående, påverkar individens övergripliga hälsa och privatliv, men däremot är det inte många företag som förstår hur det påverkar företagets prestation. Forskning säger att effekterna av en utbrändhet kostar företag mellan 125 miljarder till 190 miljarder $ per år. Men stora delar av denna summan är svåra att spåra för de delas upp i de utbrända medarbetarnas frånvaro, lägre produktivitet och brist på talang – vilket i sin tur ökar omfattningen av dess påverkan. Exempelvis leder multitasking till att det tar 25% mer tid att slutföra uppgiften. Om du dessutom inkluderar den komplexa effekten av utbrändhet in i ekvationen kan den beräknade kostnaden, som det mentala tillståndet orsakar, dubbleras till 300 miljarder $ per år enligt American Stress Institute.
Det blir motsägelsefullt att titta på dessa siffror och tycka att de metoder som företag använder sig av idag för att sänka stress är tillräckliga. Om företag använder sig att bättre metoder som minskar förekomsten av utbrändhet och motarbetar psykisk ohälsa på arbetsplatsen skulle det däremot skapa en win-win-situation för arbetsgivaren och medarbetarna.
Hur du känner igen riskerna innan det är för sent
Har du inte märkt det? Detta är inte en fråga du vill få. Erfarenhet visar att det går att undvika den här frågan: genom att fråga medarbetarna hur de mår på jobbet. Varje företag har olika ”hot spots” som skapar mer stress än andra områden. De olika stressförebyggande åtgärder som finns varierar utifrån olika faktorer. Som du säkert redan har uppfattat skiljer det sig från person till person hur de hanterar stress i olika situationer. Därför bör en enkätundersökning med syftet att mäta den psykiska hälsan på din arbetsplats vara så öppen som möjligt. Ett frågeformulär bör innehålla följande infallsvinklar:
- Är medarbetarnas arbetsdag/arbetsvecka hållbar? Är uppgifterna balanserade så att det finns utrymme för återhämtning?
- Hur hanterar individerna stress? Påverkar stress deras privatliv (t.ex. sömn)
- Hur kan arbetsgivaren skapa tydliga gränser mellan arbets- och privatliv
- Respekterar kollegorna varandras raster och fritid?
- Finns det hjälp att få för de som kan vara stresspåverkade och vet medarbetarna hur de kan få hjälp?
Need Help?
