Kommunförbundet Västernorrland

Om Kommunförbundet Västernorrland

Kommunförbundet Västernorrland är en förening som drivs av Västernorrlands kommuner (Ånge, Sundsvall, Timrå, Härnösand, Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsvik). De stöttar kommunerna inom flera verksamhetsområden, till exempel skola, kultur och arbetsmarknad, digitalisering och socialtjänst. Anna Jakobsson Lund arbetar som samordnare för systematisk uppföljning vid deras regionala samverkan- och stödstruktur. Deras syfte är att stötta socialtjänsterna i Västernorrland till ett mer kunskapsbaserat arbetssätt.

Socialtjänsterna ansvarar för stöd till målgrupper som till exempel våldsutsatta, vissa personer med funktionsvariation, psykisk ohälsa, beroendeproblematik, personer i behov av ekonomiskt bistånd eller barn som behöver stöd för att få en trygg och säker uppväxt. Även äldreomsorgen och kommunal hälso- och sjukvård ingår i socialtjänstens ansvarsområde. Inom detta verksamhetsområde skapas det mängder av kunskap varje dag i mötet med klienten/brukaren.

Mitt arbete som samordnare för systematisk uppföljning är att stötta socialtjänsterna i att fånga in kunskapen på ett sätt som gör det möjligt för dem att lära sig av den och utveckla bättre och mer ändamålsenliga verksamheter. Det gör jag med hjälp av vår specialanpassade del av Netigate.
Anna Jakobsson Lund, Samordnare för systematisk uppföljning

Systematisk uppföljning med hjälp av Netigate

De kommuner som får stöd till uppföljningar av Kommunförbundet Västernorrland matar kontinuerligt in information om sin klienter/brukare i Netigate. En handläggare dokumenterar först bakgrundsvariabler, en tid senare vilka insatser som varit aktuella och ännu senare resultatet som insatserna gett. På gruppnivå blir det då möjligt att se vilka typer av insatser som gett bäst resultat för målgrupper med olika behov.

Netigate ger socialtjänsten svar på frågan: ”Gör vi det vi tror att vi gör och ger det de resultatet vi vill?”

Analysen som görs kan även visa att det finns målgrupper med behov som inte möts av någon insats, att någon insats inte används, eller att ett särskilt behov hos målgruppen ökar. Genom att tillsammans analysera materialet ökar medarbetarnas kollektiva kunskap, både om målgruppen och om insatserna som ges. Med hjälp av insikterna kommer de fram till om de behöver ta fram annan information, om något saknas, eller om det behöver komplettera kvantitativa data med olika kvalitativa sätt för att exempelvis fånga in brukarens upplevelse.

Förändringsarbete  – exemplet Timrå kommun

Netigate är uppbyggt på ett sätt som gör det lätt att ta fram statistik. Vilket har gjort det möjligt för Kommunförbundet Västernorrland att utveckla metoden Liveanalys. Syftet är att så snart som möjligt gå från inmatning av data till analys, och på så sätt engagera alla medarbetare i deras arbete med att ställa frågor och söka svar.

Första verksamheten som Kommunförbundet Västernorrland gjorde detta tillsammans med var Timrås enhet för ekonomiskt bistånd. Det ekonomiska biståndet var tidigare ett kortvarigt stöd och behovet att förstå målgruppen var därför inte lika stort. Samhällsförändringar har dock lett till att många idag uppbär ekonomiskt bistånd under en längre period och att antalet som får detta stöd ökat.

För att kunna ge fler personer bättre förutsättningar att komma ut i egen hållbar försörjning var det därför viktigt att förstå målgruppen och deras behov. Tillsammans med nyckelperson så som chefer och vissa medarbetare från enheten tog Anna Jakobsson Lund fram frågor som var intressanta att undersöka.

Därefter matade handläggarna på enheten in svaren i Netigate under en dag. Inom två veckor genomförde de tillsammans sedan en liveanalys. Under en eftermiddag presenteras resultatet för varje fråga. Medarbetarna delades sedan in i grupper där resultatet diskuterades och vilka frågor som väcktes.

Resultatet

Mycket kunde utläsas direkt i resultatet. Bland annat kunde de se att en stor grupp av de som upplever ohälsa trots läkarintyg inte fått ersättning från Försäkringskassan. De kunde även se att andelen med aktivt eller tidigare missbruk var lägre än vad som förväntats givet föreställningen om den “typiske” mottagaren av ekonomiskt bistånd.

Andra frågor krävde bearbetning av materialet. När deltagarna i analysen ställde frågor “översatte” Anna dem till olika typer av filtrering och korstabulering. De arbetade med materialet live och grävde sig djupare in i det för att förstå. Ibland hittade de något som inte gick att förklara eller något som inte visade sig vara som de först trott. Detta gav arbetsgruppen fler frågor att ta med sig för att undersöka längre fram.

Liveanalysen visade bland annat tydligt att det saknades viktig information från många av de som får ekonomiskt bistånd. På så sätt kunde medarbetarna ändra sitt sätt att arbeta. För att få tillgång till viktig information behövde de i första hand bygga tillit till den enskilde, vilket krävde ett annat sätt att mötas. Därefter också börja fråga om sådant som de tidigare inte varit vana vid att fråga om men som har stor betydelse för en människas förutsättningar att komma in i egen försörjning.

Andra viktigt insikter var att det fanns mycket att göra kring insatser anpassade för kvinnor. Det som kom fram vid detta arbete rörde alltså inte bara enheten för ekonomiskt bistånd. Statistiken delades därför med andra ansvariga för andra verksamheter, både inom kommunen och statliga verksamheter så som Arbetsförmedlingen.

Pågående arbete

Målgruppsanalysen som enheten gjorde var en del av ett större förändringsarbete, och ett par år senare görs fortfarande målgruppsanalys en gång per år för att följa utvecklingen av målgruppen. Eftersom att arbetet blivit mer processinriktat är numera även andra yrkeskategorier med i analysen. Genom att diskutera och analysera materialet tillsammans får alla en gemensam kunskapsgrund, som kompletterar det som exempelvis samlas in med hjälp av brukarpanel.

Så kan arbetet med systematisk uppföljning utvecklas

Att arbeta med systematisk uppföljning på detta sätt är möjligt inte bara inom socialtjänsten enligt Anna. Skola och vuxenutbildning, arbetsmarknadsenhet och både privat och offentlig vård skulle dra nytta av att arbeta på detta sätt. Idag samlas det in mycket data men mer sällan görs en lokal analys av den. Genom att analysera data kan man lära sig ännu mer och förbättra verksamheten ytterligare.

I en perfekt värld skulle en statistikfunktion som är lika användarvänlig som Netigates finnas till verksamhetssystem som används inom välfärden.
Anna Jakobsson Lund, Samordnare för systematisk uppföljning

Genom att samla in lokal information, analysera den och skapa en kollektiv kunskap om sådant som målgrupp, insats och resultat kan välfärden utvecklas så att stödet blir mer ändamålsenligt. Det kan i sin tur göra att fler individer får rätt stöd och bättre möjlighet till ett gott liv. Att samhällets resurser räcker till fler är också en viktig faktor när vi står inför en stor välfärdsutmaning.

Netigate ger socialtjänsten svar på frågan: ”Gör vi det vi tror att vi gör och ger det de resultatet vi vill?”
Anna Jakobsson Lund, Samordnare för systematisk uppföljning