John Mellqvist

John Mellkvist är PR-konsulten som äger debatten kring ålderism. Diskriminerar du en person som är äldre, betyder det att du diskriminerar dig själv i framtiden. I denna intervju delar John Mellkvist med sig av sina bästa tips kring att bygga sitt personliga varumärke. Han pratar även om och hur framtidens arbetsplats kommer att se ut i spåren av coronaviruset.

Om John Mellkvist

John Mellkvist är 48 år gammal, jobbar som PR-konsult och har sedan 1994 haft olika roller på flera ledande företag i kommunikationsbranschen. Hans hjärtefråga är ålder. Sedan drygt tre år tillbaka har John Mellkvist aktivt arbetat med ålderism och sitter numera i regeringens delegation för senior arbetskraft. Under hösten debuterar han även som författare med boken “Välj din ålder”.

Varför är du så passionerad kring ålderism?

Ålder är så mycket mer än bara en siffra, det är ett kvitto på att man levt. Men det är också ett mått som vi hittat på. Det som egentligen är intressant är vad man gjort eller inte gjort med sin tid och det ser ju olika ut för alla människor. Man kan mäta ålder på olika sätt men vi har fastnat på siffran. Och det anser jag att vi behöver förändra.

Ålderism är en liten del av åldersbegreppet. Jag syns mycket kring just denna, men jag är i grunden intresserad av ämnets alla delar. Den psykologiska delen, hur vi ser på ålder, vår förmåga över tid och personlig utveckling. Med åldern blir vi bättre på saker vi kanske inte alltid känner till och sämre på andra. Vi rör oss hela tiden på en skala och mycket förändras med tid. ”Ålderism” är den inflammerade delen av ämnet ålder, som ju egentligen också innehåller så många positiva delar.

Anledningen till att jag tycker att ålder är intressant är för att ämnet påverkar oss alla, det går inte att fly från sin ålder. Om man beter sig ålderistiskt mot någon annan, så gör man det indirekt mot sig själv i framtiden. Man är själv en del av helheten och därför är det ett intressant debattområde.

Hur och varför diskrimineras äldre?

De kommer inte till sin rätt, helt enkelt. Den senaste tiden har det varit mycket fokus på yngre medelålder och millennials. De har, på sätt och vis, satt normen för hur en anställd ska se ut. Tittar man istället på demografin och världens utveckling så är de intressanta målgrupperna ofta betydligt äldre än vad man många gånger tror.

En bra ålderssammansättning i stort betyder att man förstår världen bättre. Är man för lika varandra i ålder inom en organisation, så uppstår det lätt internkonkurrens. Om man istället har många olika åldrar representerade så för man över kunskap mellan generationerna.

Jag tror att mycket handlar om okunskap och rädsla. Man tror att äldre är lika med sämre eller att äldre är lika med tröttare och svagare. I själva verket är det så att åldras är att utvecklas. När man utvecklas blir man sämre på vissa saker och bättre på andra. Då måste man sätta sig i en situation där man får ut så mycket som möjligt av det man är bra på. Genom att ha en sammansättning av olika åldrar som jobbar tillsammans kan man ta hjälp av varandra på ett helt annat sätt.

Steve Jobs sa en gång att “man aldrig ska vara den smartaste personen i rummet”. För att utvecklas ska man alltid se till att man har personer som kan mer än en själv. Vi behöver därför träna oss på att umgås med personer i andra åldrar än vår egna.

Diskrimineras inte yngre personer?

Där handlar det snarare om att yngre klappas på huvudet eller inte tas på allvar. Under coronakrisen är det personer utan erfarenhet som drabbats hårdast. Du måste därför ha någon som satsar och tror på att du fixar det första jobbet. Någon som tror på din förmåga. Man måste i det fallet som rekryterare komma över rädslan för det okända. Det är viktigt att våga satsa på en ung förmåga som har naturlig fallenhet, och kasta in denna i ett sammanhang där man får växa.

Hur får man inflytande och hur blir man personen folk lyssnar på och följer?

Knausgård sa “man måste fästa blicken”.  När man fäster blicken gör man det på bekostnad av någonting. Där ligger också för många den största utmaningen. Du släpper saker som är ovidkommande och fokuserar på det du tycker är viktigt. Då får du ett naturligt fokus som gör att du orkar fortsätta och hålla ut. De tre sakerna är så viktiga för att du ska kunna få ett genomslag.

Måste man specialisera sig för att bli bra på någonting?

Det är bra att vara generalist för att kunna jämföra olika perspektiv och anpassa dig till förändring. Men du behöver också ha ett fokusområde, någonting du blir förknippad med som gör att du sedan kan gå från specialist till generalist i människors ögon. 

Jag jobbar t.ex. med åldersfrågor som ger mig en spets i mitt arbete som ”kommunikations-generalist”. Jag kan ju hjälpa uppdragsgivare med en rad olika ämnen inom kommunikation, men man behöver ett syfte av något slag. Det är det som gör att du fastnar i människors medvetande.

Mitt tips är att hitta nånting som verkligen driver dig, att vara sann mot det syftet och våga välja bort saker. Det går inte att vara halvbra eller bra på många saker och samtidigt vara tydlig.

Vad har du för tips till bolag som vill synas?

Det är alltid intressant med företag som har samma syn på människor innanför sina väggar som utanför. Där man behandlar sin kundkrets och personal lite likadant. Där man förstärker bra beteenden och ger dem tyngd, samtidigt som man markerar mot saker som är mindre bra. Då blir det som en naturlig sil; man får kvar människor som attraheras av det beteendet och silar utan konflikt bort dem som inte gör det.

På så sätt formar man någon typ av politik och skapar en lojalitet som gör att människor aktivt kommer att söka sig till dig. Normen har länge varit att formulera något som alla kan skriva under på, men det fungerar inte riktigt idag. Man behöver istället formulera saker man själv tycker är viktiga för att få ett starkt engagemang runt sitt varumärke. Gör man det på ett skickligt sätt så behöver man inte stöta bort så många. ”Vi står för det här, så här tillverkar vi våra produkter, så här ser vi på världen, de här problemen vill vi lösa” osv. Då får man snabbt med sig människor som tänker på ett liknande sätt. Det är nyckeln för framtidens företag.

Vilka företag gör det bra idag?

De stora tech-jättarna går ofta i bräschen. De har format sina miljöer och sin HR-kultur för att människor ska få hjälp med en större del av sina liv. De förstår ”den moderna människan” och slitningarna mellan hem och arbetsliv. Man har börjat gå mycket mer åt det svenska hållet. Det ska kort sagt vara lätt att ha en familj. Företag som inte satsar på detta viktiga område kommer få allt svårare att behålla människor i framtiden.

Hur ser framtidens arbetsplats ut?

En insikt som Richard Branson kom fram till för några år sedan var att arbetsgivarem inte kan mäta hur mycket personalen jobbar när de inte är på kontoret, samtidigt som många gör just detta. Så varför ska vi överhuvudtaget mäta när de är på kontoret?

De flesta människor som har småbarn jobbar ofta ett par timmar till när barnen gått och lagt sig. Det är tid som företaget inte klockar in. När man jobbar och inte jobbar är alltså flytande. Det är något man pratat om länge men som aktualiseras nu när vi tvingats jobba mer hemifrån.

Vi vill jobba tillsammans och lösa problem och därför hittar vi sätt att lösa dem på. Det viktiga är att man är synkad med dem man jobbar med och fokuserad på de uppgifter man ska lösa. Var man sedan gör detta rent fysiskt är egentligen oväsentligt.

Kontoret är en plats där man naturligt träffas för att lösa problem. Där man kan vara spontana på ett sätt som blir betydligt svårare i schemalagda online-möten. Undersökningar visar att vi faktiskt vill ha kvar kontoret av olika skäl. Vi vill kunna träffa varandra spontant. Vi blir trötta av att sitta i zoom-möte eftersom zoom-möte, utan någon typ av naturlig spontanitet däremellan. Vi är sociala varelser och vill i grunden umgås med andra människor.

I framtiden kommer vi bli bättre på att optimera kontorsytor så att företagen inte betalar enorma summor för kontor som endast används en bråkdel av tiden.

Hur länge tror du corona kommer att hålla i sig?

Det är klokt att utgå ifrån att viruset är här för att stanna, men att vi successivt kommer kunna matta av dess inverkan på oss. Vi kommer bli bättre på att hantera den här sortens pandemier.

Jag tror även att vi kommer se många innovationer för att minska smittspridning. Världen kommer helt enkelt att förbereda sig på den här typen av utbrott. Det kommer också delvis förändra hur vi beter oss mot varandra i sociala sammanhang. Inställningen bör därför vara att viruset inte försvinner, men att vi kommer bli mer riskmedvetna och successivt lära oss leva med det.

Slutligen, vad är ditt lifehack?

För egen del försöker jag vara mer sann mot mig själv när det gäller vad jag tycker är intressant och vad jag lägger tid på. Missa inte heller chansen att vidga dina vyer. Många människor är positivt inställda till att utbyta tankar. Så mitt tips är därför – var inte rädd för att kontakta människor!

Tack John!

Vill du lyssna mer på John Mellkvist och hans tankar kring kommunikation, ålder och framtidens arbetsplats kan du lyssna på podden #KommunicerMera med Sophie Hedestad.


Lyssnar du på dina medarbetare?

Arbetet med medarbetarundersökningar kan se väldigt olika ut från företag till företag, men målet är alltid detsamma: att arbetsplatsen ska vara det bästa alternativet för medarbetarna. I många organisationer följs de större årliga medarbetarenkäterna upp med så kallade pulsundersökningar som tar pulsen på ett specifikt område som behöver lyftas ytterligare. Läs mer om våra undersökningar här och kontakta oss idag så berättar vi mer!